Yngelröta

Om screening av amerikansk yngelröta

Amerikansk yngelröta är en allvarlig bakteriell sjukdom som förekommer hos svenska bin. Sjukdomsfall blossar upp på skilda platser då bakterien bildar sporer som överlever lång tid i miljön. Antalet insjuknade samhällen i Sverige ligger på 100-200 per år.

Hittills har den ledande strategin för att bekämpa sjukdomen varit att förinta sjuka samhällen, bränna smittat material och utföra besiktning av närbelägna bisamhällen avseende kliniska symptom. Dessa lagstadgade åtgärder har hållit nere förekomsten av sjukdomsfall, men lämnar utrymme för förebyggande åtgärder. De lagstadgade åtgärderna omfattar samhällen som redan utvecklat symptom och samhällen i geografisk närhet eller som har delad smittrisk, exempelvis via material, med dessa. Att odla bakterien som orsakar sjukdomen (Paenibacillus larvae) från prover av friska vuxna bin utgör ett bra komplement för att kunna avgöra var smittan finns. När sporer hittas hos friska samhällen finns möjlighet att förhindra att sjukdom utvecklas genom att sätta över dem på nytt, rent material.

Det har visats att odla ut bakteriesporer från vuxna bin är en metod som ger goda förutsättningar att kunna förutsäga risken för samhällen att utveckla symptom (Forsgren & Laugen, 2013). Odling används numera för smittspårning i samband med sjukdomsutbrott. I Eva Forsgrens projekt ”Provtagnings- och saneringsstrategi för amerikansk yngelröta” har en strategi utarbetats för att minska smittspridning och sjukdomsfall genom att ta prover av bin på hösten och vidta åtgärder utifrån odlingsresultat.

Erfarenheterna från Uplands Honung, vars bin deltagit i ovan nämnda projekt, är att problem med amerikansk yngelröta blivit kontrollerbara på ett par säsonger med förhållandevis liten arbetsinsats. Från att ha haft utbrott av sjukdom och många samhällen med höga sportal minskade sportalen anmärkningsvärt och inga fler samhällen uppvisade kliniska symptom. Andelen samhällen där sporer inte kunde påvisas steg från 25% till 81% från 2012 till 2014. Andelen samhällen i riskzonen för att utveckla klinisk sjukdom minskade från 15% till 2% från 2012 till 2014, och har sedan legat under 1 %.

Strategin har inneburit att det tagits bi-prover från samtliga samhällen, samlingsprov har tagits bigårdsvis, ca 10-12 sh/prov, och från dessa har en odling för yngelrötesporer gjorts. Utifrån resultaten har bigårdarna delats in i kategorier, och för de som hamnat i kategorin för hög risk att utveckla symptom har man gått vidare och odlat på alla individuella samhällena i de bigårdarna för att identifiera de samhällen som har höga sportal. Proven har tagits på hösten när bina är väl samlade i kupan vilket förenklar insamlingen, men framförallt ger det goda förutsättningar att åtgärda samhällen med höga sportal på våren, innan yngelsättningen är i full gång och skattlådor placeras ut.

Referenser:

Forsgren E, Laugen AT (2013) Prognostic value of using bee and hive debris samples for the detection of American foulbrood disease in honey bee colonies. Apidologie 45:10–20.

Forsgren E. (2014) Redovisning av resultat från medel sökta hos jordbruksverket från det nationella programmet 2014 för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung; Provtagnings- och saneringsstrategi för amerikansk yngelröta